Welcome to….

…my world…

Eller rättare sagt kära läsare…..Välkommen till min nya bloggvärld….

http://www.youtube.com/watch?v=aOUUc6TVVdY&feature=channel_page

Så har bloggen alltså fått sig en uppfräschning, en sorts helrenovering. Det här får duga…men jag ska ärligt säga….Jag är inte helt nöjd…än!….Eller så är det bara ovana vid allt det ljusa….Det blev till slut en layout helt motsatt till den gamla svarta och mörka…Jaja, allt består ju av motsatser, filosoferar yngsta sonen för tillfället….och tar det ena bättre exemplet efter det andra….

Kanske är nya layouten en symbolik med att livet nu också ter sig än mer ljusare…

Och jag kan bara inte föreställa mig att bloggen inte skulle vara läsvänlig nu?

Det var svårt att välja nya tapet….öh jag menar förstås nytt motiv för bakgrunden till bloggen….Det finns liksom inte massor att välja på…

Medan du läser lyssnar du kanske också på en av mina absolut mest älskade barndomsfavoriter, ……Dean Martin…om du tryckte på länken ovan vill säga?

Det kommer sig av att när jag huserade runt här på bloggen och fixade med nya utseendet nynnade jag just Welcome to my world…..nanannaaaaananaa…och blev påmind om barndomskänslor jag inte haft fatt i på mycket länge….

Jag mindes Dean Martin, smörsångaren som var varm, rolig, glad och med sin sammetsröst fick mig som åttaåring ,eller någon ting ditåt, att rodna av barnslig kärlek, då när hon bänkade sig framför hans show på teven…..Åååh jag bara ville ramla ned på golvet av all förintande kärlek jag kände på den tiden….eller kanske allra helst suttit i soffan med mysfarbrorn som sjungande önskade mig välkommen in i hans värld….

Att han ibland sluddrade lite väl mycket, snubblade på sina glas och spritångor och önskade några miljarder andra människor detsamma fattade jag aldrig….Nope!…I was the one and only….The one and enda åtta åringen, som med rodnande kinder bestämt sig för att han och jag skulle förståss gifta oss, bara jag växte upp snabbt nog……

Alltså!…realistiska drömmar fanns det kanske så inte så gott om på den tiden…Inte i en tid när jag bara var tvungen att dagdrömma, hitta paradis långt borta, bara för att rymma från verkligheten jag befann mig i…Fast det där visste jag inte om på ett medvetet plan då, idag kan jag med lätthet förstå varför den lilla tjejen drog sig in i drömmarnas värld…långt bort från flodhästens härjningar.

Och idag kan jag också le lite moderligt och undra….hur sjutton fick lilla åttaåringen ihop tänket egentligen? Kanske att begära för mycket…Men den där glödande kärleken för Dean Martin försvann ibland, då i samma takt som han sjöng sig ut ur rutan och showen ebbade ut med exempelvis Everybody Loves Somebody….

Och så växlades det då snabbt över till en annan sammetsröst…..Gissa vilken…? Självklart!….Elvis Presley!….som (om det nu var möjligt) jag hade en ännu större brinnande låga för….Och när hans In The Getto låg på den tidens toplista kunde jag sitta på flickrummet, lyssna på den lilla transistorradion, och snyfta av alla känslor som överväldigade mig……….

Nåväl, slut på nostalgi och sentimentala minnen…Det blev visst som vanligt när man rensar och städar i lådor och skåp, minnen dyker upp…

Välkommen ska du i alla fall vara till nyrenoverade och städade bloggen…….

Glen drabbades också av städarbacillen

Welcome to my new world….såväl nya som gamla bloggläsare….!

Välkommen till en ny värld – inte bara här – utan även verkligheten därute börjar te sig allt ljusare och ljusare och ljusa…….snön ligger i alla fall vit…Men våren kommer…Den gör det….snart…..

😉

*river av sig renoveringskläder – går ut i snöljusa vinterdagen gör*

©Deercat