Welcome to….

…my world…

Eller rättare sagt kära läsare…..Välkommen till min nya bloggvärld….

http://www.youtube.com/watch?v=aOUUc6TVVdY&feature=channel_page

Så har bloggen alltså fått sig en uppfräschning, en sorts helrenovering. Det här får duga…men jag ska ärligt säga….Jag är inte helt nöjd…än!….Eller så är det bara ovana vid allt det ljusa….Det blev till slut en layout helt motsatt till den gamla svarta och mörka…Jaja, allt består ju av motsatser, filosoferar yngsta sonen för tillfället….och tar det ena bättre exemplet efter det andra….

Kanske är nya layouten en symbolik med att livet nu också ter sig än mer ljusare…

Och jag kan bara inte föreställa mig att bloggen inte skulle vara läsvänlig nu?

Det var svårt att välja nya tapet….öh jag menar förstås nytt motiv för bakgrunden till bloggen….Det finns liksom inte massor att välja på…

Medan du läser lyssnar du kanske också på en av mina absolut mest älskade barndomsfavoriter, ……Dean Martin…om du tryckte på länken ovan vill säga?

Det kommer sig av att när jag huserade runt här på bloggen och fixade med nya utseendet nynnade jag just Welcome to my world…..nanannaaaaananaa…och blev påmind om barndomskänslor jag inte haft fatt i på mycket länge….

Jag mindes Dean Martin, smörsångaren som var varm, rolig, glad och med sin sammetsröst fick mig som åttaåring ,eller någon ting ditåt, att rodna av barnslig kärlek, då när hon bänkade sig framför hans show på teven…..Åååh jag bara ville ramla ned på golvet av all förintande kärlek jag kände på den tiden….eller kanske allra helst suttit i soffan med mysfarbrorn som sjungande önskade mig välkommen in i hans värld….

Att han ibland sluddrade lite väl mycket, snubblade på sina glas och spritångor och önskade några miljarder andra människor detsamma fattade jag aldrig….Nope!…I was the one and only….The one and enda åtta åringen, som med rodnande kinder bestämt sig för att han och jag skulle förståss gifta oss, bara jag växte upp snabbt nog……

Alltså!…realistiska drömmar fanns det kanske så inte så gott om på den tiden…Inte i en tid när jag bara var tvungen att dagdrömma, hitta paradis långt borta, bara för att rymma från verkligheten jag befann mig i…Fast det där visste jag inte om på ett medvetet plan då, idag kan jag med lätthet förstå varför den lilla tjejen drog sig in i drömmarnas värld…långt bort från flodhästens härjningar.

Och idag kan jag också le lite moderligt och undra….hur sjutton fick lilla åttaåringen ihop tänket egentligen? Kanske att begära för mycket…Men den där glödande kärleken för Dean Martin försvann ibland, då i samma takt som han sjöng sig ut ur rutan och showen ebbade ut med exempelvis Everybody Loves Somebody….

Och så växlades det då snabbt över till en annan sammetsröst…..Gissa vilken…? Självklart!….Elvis Presley!….som (om det nu var möjligt) jag hade en ännu större brinnande låga för….Och när hans In The Getto låg på den tidens toplista kunde jag sitta på flickrummet, lyssna på den lilla transistorradion, och snyfta av alla känslor som överväldigade mig……….

Nåväl, slut på nostalgi och sentimentala minnen…Det blev visst som vanligt när man rensar och städar i lådor och skåp, minnen dyker upp…

Välkommen ska du i alla fall vara till nyrenoverade och städade bloggen…….

Glen drabbades också av städarbacillen

Glen drabbades också av städarbacillen

Welcome to my new world….såväl nya som gamla bloggläsare….!

Välkommen till en ny värld – inte bara här – utan även verkligheten därute börjar te sig allt ljusare och ljusare och ljusa…….snön ligger i alla fall vit…Men våren kommer…Den gör det….snart…..

😉

*river av sig renoveringskläder – går ut i snöljusa vinterdagen gör*

©Deercat

Annonser

18 svar to “Welcome to….”

  1. Sven Says:

    Våren, ja den kommer. Bergsäkert. Ditt nya bloggansikte är ett vårtecken. Det har ljusnat. Och din vår är min vår och alla dina vänners vår. Skönt att ha dig tillbaka efter snart en vecka. Så sant /Sven

    Gilla

  2. Deercat Says:

    Så sant Sven!…..Jag tänkte att sprickan i isen på huvudbilden kan få symbolisera att det alltid spricker upp, förr eller senare….Helst förr…
    😉

    Gilla

  3. Znogge Says:

    Trodde nästan jag hade kommit fel för här var verkligen just och annorlunda! Men ibland behöver man en förändring eller en översyn! Men det passar bra för vi går mot vår och ljusare tider!

    Gilla

  4. Usidom Says:

    JAAA!! EXAKT!! Han var min absolut stora idol också…

    Sedan:???? Du har gjort något med bloggen va?! -Den ser så lättsamt ljus ut? 🙂

    Gilla

  5. Cicki Says:

    Det märks att vi går mot ljusare tider när man ser din ändring i färgskalan……:-) Själv var jag vansinnigt kär i gulliga Lars-olof som gick i min klass när jag var åtta år. Sådana ouppnåeliga kärlekar som Dean Martin höll jag mig inte med. Fast Lars-Olof var nog lika oupplåelig, men vi hade sällskap hem från skolan varje dag. Han kanske bara inte vågade uttrycka sina känslor…..:-)

    Gilla

  6. Deercat Says:

    Znogge! Nädå, du kom så rätt så rätt…Ja det behövdes en förändring…Men jag väntar in bättre färg i naturen…för mer färgstarka bilder… 😉

    Usidom! Kul, vi delar en idol… 😉 javisst har jag gjort något med bloggen…Vad? Vad??? *fniss*

    Cicki! Hmmm…Nu kom jag på att jag inte bara delade min kärlek mellan Dean Martin och Elvis…Det var han pojken Brian också, från min klass…vi traskade till Nationalmuseum var och varannan helg för att titta på allt spännande där…Håhå, jaja…nostalgin flödar..Och jag tror som du…din lar-Olof vågade nog bara inte… 😉

    Gilla

  7. Usidom Says:

    Jistanemej! Glömde ju fullständigt bort och berätta att även jag förståss mognade i musiksmak i takt med mognad och ålder… Helt fullt åt det klassiska hållet blev kanske inte… AEh ;-)) Ni ska få ett smakprov/Usidom

    Gilla

  8. Deercat Says:

    Usidom!!! Driver du med mig??? ;), ha en fin helg…! Hälsa kidsen!

    Gilla

  9. livsglimtar Says:

    Förstår ju utan problem att vi är jämngamla, själv var jag helt tagen av Gene Kelly. Han var min stora kärlek, att se hans svarta loafersaktiga skor steppa runt med de vita strumporna det fick mig att fullständigt smälta. Jag har alltid varit svag för loafers, svarta ska de vara och så de där vita strumporna.
    Jag saknar mycket av min uppväxt, inte själva uppväxten som så utan den där naiva känslan som fanns då. Att vi alla tittade på samma program, lyssande på radions högläsning som var så spännande. Äh inte högmässan jag tänker på.
    Det fanns tid för fantasi för oss unga, vi var inte så fullmatade med skit som den stackars växande generationen är nu för tiden. Det fanns vuxna nära oss, de äldre fanns naturligt runt om och en självklar respekt för dem.
    Nu när alla relationsgränser har suddats ut till ett blurr så irrar allt för många runt utan ramar utan känsla för andra eller sig själva.
    Så jag hänger gärna med dig och lyssnar på Dean Martin en stund, Frank Sinatra var jag väldigt förtjust i, för att inte glömma Ella Fitzgerald.
    Kram

    Gilla

  10. Deercat Says:

    Livsglimtar!
    Jag hänger med även på Gene Kelly!!! Herregud det blir ju rena rama nostalgitrippen det här….Ella Fitz….Frank Sinatra…Jerry Lewis….Sammy Davis jr…..jisses…..Those Where the days my friend….We Thought they never end…….Börjar vi bli gamla tros??? 😉
    Ha en riktigt fin helg!!!
    Kram

    Gilla

  11. Anders Says:

    Ååå, så ljust och fint det blev!
    Härligt att se!

    Åsså Dean Martin på det – mysigt!

    Kram
    Anders

    Gilla

  12. Skogsdunge Says:

    På tal om musikval – finna en sång med text som innehåller en beskrivning av sig själv, japp, då vill jag lyfta fram denna låt, som visar lite av mitt inre….och nog gillar jag Elvis och Dean, artister jag växte upp med som var min fars idoler inklusive Tom Jones såklart….

    Fin sida…fina tankar….

    Gilla

  13. madonnan Says:

    Ljust är fint!

    Det påminner mig om att jag också vill ändra på min sida 🙂

    Gilla

  14. Usidom Says:

    Deercat – Den här strängen kan bli hur lång som helst, märker jag nu… Musikminnen föder minnen mer än något annat.
    Var på sätt och vis aktivt delaktig i musiklivet i göteborg runt 70. – Jag har burit med mig en artist sedan dess, som totalt fångade min själ och mitt lyssnarhjärta.
    Låtar som idag bärs fram av dagens artister har ibland sitt ursprung i det förflutna.
    Tack vare den gudabenådade snilleblixten att skapa sajten YouTube… så vips!… Så är hon här igen: Originalet; –
    Melanie Safka… som fick åtminstone mitt själshjärta att både le och gråta… samtidigt
    Lägger in några smakprov:
    ————————————————————
    Leftover Wine

    Nickel Song

    Look what they’ve done to my song ma
    http://vids.myspace.com/index.cfm?fuseaction=vids.individual&VideoID=6570314

    Gilla

  15. h-lady Says:

    Ljus, ljus.. kan aldrig få för mycket ljus… och Tom Jones…. Fanns inte en grabb som var som honom…. *nopp*

    Gilla

  16. Sven Says:

    Så kan den säga som inte träffat mej / Sven

    Gilla

  17. Usidom Says:

    Här har jag väl hittat en pärla… Eller!!?
    – – Är det fler än jag som minns paret ?

    Gilla

  18. Usidom Says:

    Finns det nå’n som känner possitiva ”vibbar” för en stackars Arne ”Rosen” Qvick, som slåss i hopplöst underläge… så finns det chans att rösta på honom här…
    Scrolla ner lite så ser du listan

    http://www.sr.se/cgi-bin/jonkoping/program/amnessida.asp?ProgramID=2260&grupp=3331

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s