Posts Tagged ‘Kattliv’

Kvalificerat gnäll…

1 mars, 2018

Det är lika bra att varna känsliga läsare redan nu.

Om man är allergisk mot gnäll – SLUTA LÄS NU!

Gnäll  är egentligen lite av en bristvara här på bloggen.  Idag ska det göras ett undantag. Undertecknad är ju egentligen allergisk mot gnäll, i synnerhet kroniska gnälltillstånd.

Men en och annan gång anser jag att gnäll kan vara lite uppfriskande, i synnerhet tidsbegränsad sådan, och framför allt det jag kallar kvalificerad gnäll.

Så det ska dagens blogginlägg ägna sig åt.

Kvalificerad gnäll alltså.

20130901 Vemodet WordPress DSC_0887

En strategi som jag en gång i tiden utvecklades på ett behandlingshem jag jobbade på.

Då och då var det inte ovanligt att gnäll genomsyrade vissa dagar hos klienterna på behandlingshemmet. Gnällandet påverkade även oss i personalen. Det var allt från att maten inte dög, till att vår tvättmaskin åt upp systersockan, till att personalen inte var kloka i huvudet när vi vittjade posten från eventuella inkommande droger.

Så vid något tillfälle, när jag kom in för dagens pass och det rapporterades om hög gnällnivå, och jag inte alls hade lust att yla med i gnällkören, då gällde det att vara kreativ. Kaffebryggaren sattes på och sen samlades vi alla, personal och klienter, i vår soffhörna.

– Ok, sa jag, det har sagts att det är ovanligt gnälligt här i dag, spräckte jag tystnaden med, samtidigt som jag knaprade på en havrekaka och tog en liten klunk kaffe. Över muggkanten betraktade jag gänget med nedåtgående munnar.

– Jag har ett förslag. Jag vill att vi nu ägnar de närmaste 15 minuterna åt kvalificerat gnäll. Ingenting ska lämnas åt slumpen. Fritt fram för gnäll, stort som smått! Min tanke är att om vi gnäller av oss först, kan vi sätta igång med lite andra saker efter det. Ok?

Det var lite trögt i början, det blev ju gnäll om att jag krävde gnäll nu också och det var ju alltid personalen som skulle bestämma…osv

– Jag för protokoll och håller koll på klockan, sen ser vi om det finns saker vi kan vända på, saker vi kan se från ett annat håll. En del ting kanske vi inte kan göra något åt i, men det kan vara skönt att ge luft åt sitt missnöje ibland. Seså, varsågod, gnäll på!

Det blev först väldigt tyst. Sen lossnade det, ett och annat gnäll kom upp till ytan om ditt och datt. Men snart ebbade också gnället ut. Femton minuter går snabbt. Det är också rätt tröttsamt i längden att gnälla kvalificerat. Vi benade i vilket fall som helst ut några ting som inte var möjligt att ändra på. Annat också som var fullt möjligt att förändra men som skulle tas vid husmötet.

På så sätt gick vi vidare i dagen och fick till slut en riktigt trevlig kväll.

Ohsudden om vintern S Prien DSC_0034 - Kopia

 

Så här kommer mitt gnäll som jag behöver spy ur mig. 15 minuter, jag lovar.

1. Jag är jävligt trött på vintern. Ja, JODÅ, det är vinter, det vet jag, men jag är grymt trött på att frysa ända in i märgen, klä mig som en eskimå, fippla med broddar på skinnfordrade varma stövlar och sen vagga fram på trottoaren som en pingvin, och låta som om jag har steppskor när det inte är isiga fläckar. Framför allt är jag jädrans trött på att när jag har dessa broddar på stövlarna, ska in någonstans där man är rädd om golvet, knappt kan böja mig ned för alla kläder jag packat på mig, för att få av broddarna av artighet.

2. Jag är förbannat trött på min bil vars kupefläkt la av strax före jul. Det hjälpte inte att byta säkringar, vrida fläktknappen fram och tillbaka (det fungerade månaderna innan den la av). En mycket olycklig kombination att fläkten inte drar igång med vargavinter. Det liksom isar igen på både insida och utsidan av bilrutorna.

20180301 bilbild

Än mer trött är jag på att vi för tredje gången idag försökte få igång det där fläktsystemet och misslyckades. Då räknar jag inte med alla gånger säkringar och annat kollats av oss amatörer, innan jag sökte proffshjälp. Nu är själva fläkten i motorrummet bytt. Det behövdes, den gick knappt runt och jag trodde först något dött djur gömt sig där. Men den var bara gisten och sliten. Elsystemet är också kollat, elen gick fram till säkringarna. Ny teori efter förra misslyckade lagningsförsöket var att den säkringsdosa som sitter bakom säkringarna hade tröttnat på något sätt. Det visade sig idag att den fått en överdos vatten, och nej, trots försök till lagning av proffsen så var delen som försörjer fläktströmmen död. Tröttsamt nog så fick allt skruvas ihop igen och nu ska en begagnad säkringsdosa spåras. SUCK – ser bara tusenlapparna svepa iväg med den iskalla nordanvinden…Suck, suck och jädrans suck

3. Likaså är jag präktigt trött på mina tre fyrbenta. Bortskämda slynglar som är så förbaskat obeslutsamma och envisa. De vill gå ut, studsar ut med en rakets hastighet när halsbanden är påsatta, men i samma sekund de känner vinterkylan och jag är på väg att stänga altandörren, för att slippa nordanvinden och då frysa halvt ihjäl, ska de in igen med jetfart. Därefter vill de absolut pröva om det inte skulle vara annorlunda att gå ut vid nästa ingång i huset, alltså på andra sidan. OM de mot förmodan stannar ute så länge att jag kan stänga dörren och lämna för en stund dröjer det bara en minut eller två så står de och krafsar på fönstret, som om de lämnats ute i flera timmar och jag är en elak häxa som utsätter dem för någon sorts istortyr. Sådär håller de på tills mörkret infaller och jag tar av dem halsbanden, vilket är en stentydlig markering om att NU är det natta.

Gäspande Glen

4. Lika gnälligt trött är jag över vinterns evighetsförkylning och segheten med energifattigdom, snörvel, hosta, halsont och en ständigt lagom molande huvudvärk och stelhet. Den här infektionen står liksom stilla i kroppen och är lika obeslutsam som de fyrbenta. Vet liksom inte åt vilket håll den ska gå, bryta ut i totalt sängliggande eller bara dra sig tillbaka?

5. I övrigt vill jag slutligen gnälla med en lång lista kring våra nyhetsprogram och alla möjliga bekymmer. Allt från tingens tillstånd i världen till de ökande halkolyckorna för både dem till fots och per fordon.

Jag vill gnälla om fakenews eller det jobbiga i att lyssna på korrumperade politiker, affärsmän, högt uppsatta tjänstemän. De som ålar sig med falskhet och lögner och vars enda syfte på jorden är att suga ut varenda blodsdroppe (läs krona) av sina medmänniskor, för att sen placera sina förmögenheter i skatteparadis och på så sätt ägna sig åt skattesmitning, från sin del i att bidra till välfärden och samtidigt gnälla över att välfärden inte fungerar längre.

För att inte tala om alla dessa politiker som så klart vänder kappan efter vinden nu i valåret 2018. Ett skämt är de, från höger till vänster. Tvi fan för dem som nu fjäskar vilt för Sverigedemokraterna och fattar fullständigt uppåtväggarnabeslut som rör utsatta eller barn och människor på flykt undan vidriga krig.

Isträdstam sign Deerc 6942

Lika trött är jag på bekanta som ylar ut på Facebook, där de sitter i sina femrumsvillor, med sina solsemestrar och fungerande ekonomiska liv, och nu plötsligt blir Sverigedemokrater för  de tror våra flyktingar hotar deras välsituerade existens. Tröttsamt att lyssna på dem är bara en underdrift.

Jag anar att jag nu använt mina 15 minuter av kvalificerad gnäll och hinner då inte ta upp hur trött jag är på mig själv och min gnällighet, eller min orkeslöshet, eller att våren dröjer så förbannat. Eller att det känns väldigt långt bort till min pension eller varför sommarn känns så långt borta. Att orken inte finns just nu för att dammsuga väck alla jädrans dammtussar katterna åstadkommer när de är uttråkade. Att diskmaskinen alltid behöver tömmas av mig. Ja, övrigt hushållsarbete måste ju också göras av mig och BARA mig. Att vintern gör mig asocial och att luftrören känns som om de får en elchock när jag måste andas in den iskalla luften när jag måste gå till jobbet.

Men som vän av en viss ordning så får jag hålla mig till mina femton minuters gnäll. Det är ju en principsak.

För den som orkat stå ut med gnället så här långt så har man säkerligen velat protestera mer än en gång (listan hade kunnat göras längre). Jag kan faktiskt höra invändningarna:

Jamen, och du har….och det är ju positivt med…osv

Men nu var det ju inte det jag ville och som var grejen idag, bara så ni vet. Jag behövde verkligen få gnälla en stund….så det så…

Men lovat är lovat. Tiden för gnället är slut och resten läggs på hyllan för denna gång.

Jag snyter mig, hostar rent i luftrören, tar på mig en kofta till och ett par tjockare raggsockar. Mular sen ned mig under en stor fet filt för att få upp värmen, dricker en kopp te och inser, i morgon är en ny dag.

Massipantååta

Idag avrundas dagen med att trots allt fira att det är Fössta tosdagen i mass, Smålands dag och en måste då  fira det med att äta massipantååta….

* Tar definitivt gnällledigt ett tag nu gör*

Deercat©

Annonser

%d bloggare gillar detta: