Posts Tagged ‘Kärlek’

Summa Summarum år 2017…

30 december, 2017

Gott Nytt År kära bloggläsare.

Det är hög tid att summera året som gått. Det är dags att sammanfatta ”utgifterna och inkomsterna” för de 365 dagar som man inledningsvis tycker är en väldans massa dagar och vips så är de till ända..

Mitt år 2017 har omfattat allt från stora konflikter, till små guldkorn som tagit udden av dem.

image001

Eller för att tala klarspråk – Det har varit ett helvetesår på många sätt. Ljuspunkterna har hjälpt mig överleva med förståndet i behåll, tror jag.  Men när det nu kommer till summa summarum och bokslut, så tänker jag att skitåret började i stort sett på dag ett av 2017, och bör förpassas till arkivet snarast möjligt. Ny budget ska göras, det som blev fel rättas till, det som blev bra ska ökas på och framför allt – mer eftertanke innan nya stora beslut tas som eventuellt kan äventyra balansen.

Jag är i alla fall mycket glad över att inom kort så vänder vi kalenderblad till det nya året, 2018. Jag är också väldigt belåten över att jag ibland har en morbid humor och då kan se det gångna året som en usel seg pjäs eller liknande.

Det är meningslöst att hymla, det har jag i alla fall lärt med detta året. Tingen är som de är, det är lika bra att bli verklig med verkligheten. Framför allt, något har förändrats hos mig med det som skett, ett av nyckelorden för framtiden är ”No Mercy”!

Alltså det gäller då inte bara de som varit inblandade i att försätta mitt liv i kaos, det gäller i lika hög utsträckning mig själv. NO JÄDRANS MERCY med min naiva hållning till människor som inte förtjänar det. Nog är nog!

haddock-2

Som sagt, året kunde inte inledas sämre än det gjorde. Upptäckten av att företaget jag jobbade på, och faktiskt också satte mitt eget förtroendekapital på spel för, var allt annat än det jag så gärna velat tro. Man måste som sagt bli verklig med verkligheten. I synnerhet när den som leder företaget är mer än behjälplig till att det blir två konkurser på drygt ett år. För att vara exakt, första bolaget kursade dec – 15. Det nya bolaget som bildades några månader senare, var konkursmässigt inom 1 år (ett år).

Då hade både en pensionerad konsult med många lyckosamma år på nacken av att rädda företag både i Sverige och utomlands, samt en välrenommerad advokat sagt sitt. Den förstnämnda uttryckte sig vid ett tillfälle så här:

– Ni borde inte gått in konkurs, jag har aldrig sett något liknande som det som hänt i ert bolag under mina trettio år som verksam konsult. Advokaten sa, när han förstod bakomliggande orsaker, sånt folk ska en inte umgås med.

Det började då på riktigt att gå upp för några av oss anställda, och som lånat ut pengar till bildandet av det nya företaget, att grogrunden för att komma igång igen och återuppbyggandet efter första konkursen, byggde på lögner och förbannade dikter. Att vi borde, innan vi lånade ut pengar, och satsade på att få behålla jobben, kollat upp mer om bakgrund och fakta. Då hade vi troligen dragit öronen åt oss och inte förlorat en massa pengar. Men ger man sig i lag med folk som ljuger som en häst travar, dessutom har en naiv tilltro till att människor inte ljuger en rakt upp i ansiktet, då får man fan skylla sig själv, som konkursförvaltaren sa.

Jo, det ligger något i det konkursförvaltaren sa…

Emellertid – det är inte brottsligt att ha en naiv och tillitsfull hållning i livet, tänkte jag då – men sa inget om hans sårande ord…

20150129 Vinterfiske by Deercat DSC_0075

Advokatens ord – sånt folk ska en inte umgås med, har ekat i mitt huvud sedan dess.

Tilliten och tilltron till människor fick sig en rejäl knäck, både hos mig och några av mina kollegor. Det går inte att gå in på alla turer och detaljer omkring detta, men idag sitter vi med en hög av utredningsmaterial omkring vad som skedde. Flera av dem som fick del av kaoset, sa samtliga…Det är ju för farao åtalbart och straffbart det som skett.

Jo – det är förmodligen sant. Men det finns också extremt hala ålar som vet hur man glider genom systemet, lurar konkursförvaltare,  och tröttar ut ett rättssystem, ett system som hellre satsar på att ta de fulaste fiskarna först. I synnerhet om det då gäller ekonomiskt brottslighet. Där satsar rättsväsendet  säkerligen i första hand på bedrägerier som drabbar våra offentliga pengar. Nåja, sista ordet är inte sagt i härvan vi var med om.

Någonstans i samband med att sommaren inleddes var jag ändå tvungen att fatta ett beslut om att sätta igång ett nytt kapitel i mitt liv. Att gå vidare mot en normal och intressant framtid och tänka….DET FINNS KARMA. Någon dag, någonstans kommer synden att straffa sig själv.

Och där började nog också årets stora lärdom att gro – NO MERCY! Om detta håller jag aldrig tyst.

Och i min närmaste omgivning, fanns det dom som frågade då och då om vad som egentligen hände och verkligen ville veta. Då fanns det ju ingen anledning att bevara någon tysthetskultur eller vara finkänslig. Jag berättade så klart, visade utredningsmaterialet om man var intresserad osv..

Men…Att använda ett blogginlägg nu funkar inte, här krävs en hel bok för att beskriva hur man dödar en god affärsidé inom ett år.

20171230 Nytt år blogg DSC_0699.NEF

Så nu struntar vi i detta. Som sagt var, sista ordet har inte fällts ännu, men det där får jurister och utredande instans avrunda. Jag har en framtid som ska utforskas, jag dog inte utan har bara fått en svedd själ och framför allt stora lärdomar.

Så i början av april blev jag alltså arbetslös. Jag lovade mig själv att Nu fick det f.. vara nog med oseriösa arbetsgivare som inte följer lagar, enkel etik och moral. Framför allt – på det personliga planet – min egen naivitet var verkligen avslutad för gott.

Men det ska medges, jag var rätt uppgiven just då och hängde med huvudet, ställde också frågan rakt ut vid en middag för de mina och ämnet kom på tal.

– VAD i all världen ska jag göra nu? Vad ska jag göra med det jag kan, jag vill ju göra lite nytta några år till?

Skolans värld, sa då båda svärdöttrarna i kör. Båda jobbar i den, fast på lite olika sätt. De började genast leta fram utannonserade tjänster som resurslärare, behandlingsfolk, vikarier och liknande.

– Du behövs där, och du behöver nog komma ut bland folk, sa dom vidare medan deras pekfingrar bläddrade över smartphoneskärmarna.

Jo, det låter ju som en god idé, tänkte jag. Men jag var inte överväldigad entusiastisk inledningsvis. Dessutom var jag ovanligt trött och sliten. Ett flertal platser som de grävt fram lät intressanta, jag sökte och tackade sen ja till erbjudandet som resurslärare inom vår kommun, det kändes stabilt och tryggt, en kommun kursar väl inte?

Dessutom passade arbetsuppgifterna väl till erfarenheter och tidigare utbildningar.

20131207 Julmarknad Marieholmsbruk by S Prien DSC_0125

Jobbet har dock inte varit helt enkelt av många olika orsaker. Inte så att jag inte tror mig om att vara en vettig resurs, det har jag fått flera bevis för under terminens gång. Bra relationsbyggare, är ju ett omdöme jag fått sedan tidigare.  För mig är det också plattformen i mina arbetsuppgifter. Det handlar om att möta någon där den befinner sig emotionellt och intellektuellt. Sen inspirera, guida och leda förbi de hinder som finns för eleven, det för att denna förhoppningsvis komma vidare i sin egen utveckling. Men…

Jag som kommer lite utifrån och in i skolans verklighet ser också hur svårt det är att genomföra politikerbeslut, via skolpedagogerna som sen genom sin undervisning ska få elever att uppfylla kraven för godkända betyg. En i mina ögon ibland orimlig uppgift när det handlar om unga människor som alla är olika. Elever som har olika förmågor att ta till sig kunskap, utifrån mognad, fallenhet och intresse och framför allt om man inte riktigt hänger med från skolstart, eller för all del har små eller större begåvningsbegränsningar. Samtidigt som resurserna är snålt tilltagna för skolans behov och klasserna orimligt stora. Det finns i och med det en stress och ett virrvarr i skolvärlden jag måste lära mig hantera,. Detta gäller så klart också för ett stort antal av eleverna som troligen ofta känner stressen, pressen och en otillräcklighet i sitt lärande.

Det tog några månader innan jag hittade strategier för att klara ett arbete vars innehåll absolut inte var solklart. Sen ytterligare några månader att liksom försöka landa på en ny arbetsplats med  sina egna svårigheter. I slutet av terminen insåg jag, jag måste blunda, göra ett så bra jobb som möjligt  med eleverna som behöver hjälp, sen sluta ögonen hårt för ting som skär i hjärtat.

Ändå – för mig personligen har arbetet passat ypperligt. För första gången i mitt liv kan jag gå till jobbet. Dessutom finns det också rätt-rätt balans mellan arbetstid och fritid. Så långt är jag mer än nöjd. Resten som är mindre bra, tja där får tiden utvisa om jag är rätt person på rätt plats.

Nåväl, det är dags att summera året som gått….Dags att granska mitt egna personliga bokslut. (Jisses om jag även skulle summera en del kring världens tillstånd, då skulle detta inte bli publicerat idag och troligen inte heller den kommande veckan)

20171230 Nytt år blogg DSC_0704.NEF

Summa Summarum av jobbåret 2017 är i alla fall…Nja, jag vill ge det lågt betyg. I synnerhet första delen av året som får icke godkänt.

Summa summarum för vila och sömn då? = ABSOLUT Icke godkänt för första halvåret.  Sen kom jag igen och det blir högt betyg för andra delen av året. Det blir nog så när saker och ting sorterats och de lagts där de hör hemma, och man säger ju också att sanningen är bästa huvudkudden – jo, då har jag sovit riktigt gott under hösten…

Sammanfattning för nya insikter och lärdomar under 2017 = högt betyg. Trots att en del lärdomar varit mer än smärtsamma, ja riktigt tuffa att ta till sig så…Jo det måste bli ett högt betyg. Jag är glad för att jag sett och förstått, därefter skapat nya strategier och ståndpunkter som blir mer hållbara i längden. Men det är klart – visst gör det ont när knoppar brister, som Karin Boye diktade om.

Jag har med det lärt mig vara mindre naiv, bli bättre på att vara verklig med verkligheten, att inte försvara och förklara skitstövlar – låta dem ta sina egna smällar! Ställa mig vid sidan om saker och ting för att se hur det löser sig utan min hjälp. Framför allt, inte tro gott om alla. För att inte tala hur jag påmints och fått allt större respekt för att lita på magkänslan (intuitionen om du vill?) Känns något galet och fel så är det fel.  Något jag egentligen har fått bekräftat flera gånger under hela året och tidigare i livet. Lärdomen av det? Jo, jag får möjlighet att minimera skadeeffekterna snabbt och behålla välbefinnandet!

Och med det, så kommer klokheten att värna och odla dem/det som verkligen är äkta. Odla med god energi och stort hjärta den/de som verkligen vill väl. Inte minst, då kan jag vara den jag är och känna att jag duger gott som jag är.

Summa summarum kring familjeliv, barnbarn, nära vänner, mitt mysiga hem och kärleksfulla hyresvärdar, återvunnen kreativitet, min bonusbrorsa, och hitta tillbaka till den jag vill vara – och skriva mer, plus lite annat och utan någon inbördes ordning – Högt betyg. Ja, MVG är det minsta betyget här.

Oj, så mycket jag också kommit i fatt mig med under 2017, och då alltmer insett att ovanstående rader innehåller det absolut viktigaste i mitt liv.

Sammanfattning av årets glada överraskningar = Högt betyg. Ett par tidigare kollegor höll hela vägen i den hiskeliga berg- och dalbaneturen vi tvingades dela. Både när det gäller förtroende, kämparglöd och stöttning. Likaså ni som stöttade helt ideellt i konkursprocessen med hjälp av ovärderlig kunskap för dummissar, upplysningar, annat viktigt. Jag blir varm i hjärtat bara jag tänker på alla hjälpande händer. Än mer varm i själen när tankarna går till konsulten/utredaren som ställde sig till förfogande i säkert hundratals timmar för att hjälpa oss. Jag blir glad för samarbetet med styrelsen. För att inte tala om andra nära vänner, familj och favovännen och stickkompisen, som fanns där när hopplöshet, sömnbrist och brist på uthållighet infann sig ett flertal gånger vid årets avgrundsdippar.

Och så min bonusbror som inte bara stod för stöd utan också för glädjetårarna (inte första gången), med sin överraskande gest när vi närmade oss min jubileumsdag i september. Tack Brorsan…Jag är så glad att du finns, att vi är ett ”syskonvi”, att jag har dig som min djupaste förtrogna och som finns där, i vått och torrt, alltid med kloka ord och stöttning, oavsett vad.

Glädjetårar kom förstås också när sextiosdagen skulle firas och sönerna med respektive, samt barnbarnen ”made my day”. De hade då tänkt på allt – in i minsta detalj. Kärlek! Ren kärlek! Fanns det högre betyg än MVG för den dagen hade ni fått det?

Två hjärtan konstnärligt

Summa Summarum för att landa i min egen förmåga att överleva, och sen leva igen, både efter storsmockan, och helvetestiden och ändå ha hyfsad kontroll på de verktyg som behövs för skapa nya möjligheter och att våga förändras – Mycket väl godkänd – alltså högsta betyg.

Summa Summarum för att bryta singellivet =Bottenbetyg. (Dock av förklarliga skäl – det går inte att sätta icke godkänd här 😉

20171230 Nytt år blogg DSC_0112

Nej, jag har inte satsat på detta alls. Jodå, jag har nog velat göra något åt saken ibland. Ibland inte. Det är inget dåligt alternativ att vara singel heller, detta året fanns det så klart många stunder där jag påmindes extra mycket. Stunder när det hade varit gott med en fysisk hand att hålla i och gråta arslet av sig. Kanske någon som bara sagt – du, nu sätter jag på kaffe, vi kollar på en feelgoodfilm och andas… Det ordnar sig – det vill liksom gärna det.

Det är absolut ensamt och ledsamt mellan varven att inte få dela gott och ont med någon annan människa. Men så har jag ju det där viktiga villkoret för att vilja prova tvåsamhet igen, dårå  – det där, att OM jag skulle vilja bryta singellivet så behöver det vara för att satsa på en ömsesidig relation – relationen där båda verkligen satsar för att göra livet gott för den andra. Bottenbetyg jo, men man kan inte lyckas med något man inte satsar på…

Men vem vet vad 2018 ger?….Time will tell.

Inför 2018 då? Nja, några nyårslöften blir det inte. Jag vill bara hålla en vettig balans i det som är. Mest hålla balansen kring hälsan. Den är liksom förutsättning för stabil ekonomi, vilket i sin tur ger trygghet, som i sin tur ger möjligheter till? – You name it!

Jag vill fortsätta krama min fina familj ofta. Dessutom vara snäll mot andra men lika mycket mot mig själv. Det sistnämnda innebär då att komma ihåg att göra roliga och intressanta saker, vara mer öppen för annat än det jag kan, lyssna mera, stirra fläck mer, njuta mer av musik, socialisera mig mer.  Skriva mer, läsa mer, njuta mer av de överraskande guldkornen som dyker upp.

Hmm…Det låter som om det är liknande tankar jag haft i många år, och i synnerhet strax före ett nytt år inträder.

Skillnaden nu är emellertid, – att det är fullt möjligt nu att stå på mig omkring det jag önskar. Möjligheterna är egentligen långt större numera. I synnerhet med årets  nya och återtagna (dyrköpta) insikter.

*laddar för ett Gott Nytt År – med alla möjligheter gör*

Deercat©

nytt-ar

 

 

 

Annonser

%d bloggare gillar detta: