I en annan värld….

God middag kära bloggläsare!

Det är såååå tomt och tyst i min värld i dag…..Så vansinnigt tomt….och tyst….

Till och med katterna tassar tyst….

Och hjärtat liksom gråter – i tysthet…

Det är underliga tårar……Liksom blandade i sin färg och form…

Några har sorgens färg…….

Andra glädjens…

Och ytterligare några blänker och skimrar i turkost…..

Precis som havet gör – därborta i en annan värld.

I dag vill Deercaten vara i den där andra världen…..Hon vill inte sitta här och se rimfrosten i gräset på morgonen….Hon vill inte bo i en lägenhet som är så där tyst och tom………

Näää hon vill blicka ut över havet, sittande på en balkong, på en ö i den grekiska övärlden.

Hon vill vara på Samos….

Yngsta sonen har under sommaren gjort upp nya planer för sitt liv…..Och om att ge sig iväg….Alltså samma planer som fanns hos honom innan den där olyckliga studentnatten förra året i juni…..

Jag har vetat hela tiden….Det var ju inget nytt….att en dag…..

En dag måste han bara få ge sig iväg….Men det har funnits skador som behövde läkas först, och när de fysiska skadorna hade läkts var det ju dags att ta itu med de där subtila skadorna man bara känner att de finns…

Det var som om livet i hans själ hade somnat den där olyckliga natten…

Han jobbade, han åt och han umgicks med sina vänner… Men kvar fanns det ändå en längtan efter den som han var en gång… Det som fanns innan händelsen….

Vissa delar gnistrade till då och då….Medan andra delar visste vi skulle  inte glimra förrän han kom fram till samma utgångspunkt han planerat vara vid för ungefär ett år sedan….

 Så blev samtalen om att ge sig iväg mer intensiva under denna sommar….

I förra veckan bestämde han sig….NU ska jag iväg… till Samos….!

Att det blev just Samos hade flera orsaker….Undertecknad fick förmånen att i maj förra året bo hos Anita, som med sin grekiska man driver ett litet hemtrevligt pensionat, strax utanför Samos by….Det var samband med att jag blev alltmer insatt i amalgamproblematiken…Vi har hållit kontakten, och med en ständig längtan och stående invitation tillbaka till ön, har vi följt sonens tillfrisknande. Och så har jag tröstat min längtan med att en dag…En dag ska också jag återvända….Livet måste bara stabilisera sig först….Och en dag kanske sonen vill och vågar besöka stället som vann mammas hjärta så fullt och helt…

Och vi var överens om att när själen fått sig en knäck kan läkning och återhämtning bäst göras i ett paradis bland vänner……Jag visste  med säkerhet att han skulle få komma till en värld där en själ ska vara gjord av sten, om den inte smälter inför Samos osannolika skönhet…och all den goda vilja och vänlighet som möter en människa där…

En restresa hittades i måndags natt. Avgång 06.00 redan onsdag morgon.

Eftersom vi bevakade utbudet av billiga flygbiljetter redan under helgen passade vi också på att städa och rensa ut hans rum. Hittar han sin inre skatt kommer han kanske fara runt ute i världen länge….Behöver han komma tillbaka till utgångsläget så är det i alla fall storstädat och ordning på hans grejor.

Måndagen och tisdagen gick åt till att köra utsorterat till tippen och Erikshjälpen. Inte bara det förresten, det blev en djupdykning i nostalgin kring hans barndom och skolgång, när vi tittade på bilder och gamla skolarbeten. Och mamman blev blödigare än blödig….

Totte bebis -red_edited-1

Tisdagskvällen blev det avskedsmiddag med familjen. Och planen var att vi i alla fall skulle sova några timmar innan det var dags att bege sig till Landvetter. Så blev det nu inte…Vi gjorde oss en stark kopp kaffe vid ett-tiden på natten och sedan gav vi oss iväg till flygplatsen.

Och till en kommande resdag som frestade en flygrädd och avvinkande Höna-pöna-morsa.

Vid incheckningen aviserades en viss försening av avgången…men bara med 40 minuter…..Så vi beslutade oss för att skiljas åt och jag skulle hem för att sova…

I gryningen, på vägen hemåt och med värmen från kramarna från ryggsäcksförsedda sonen, kom ett sms…..

”Ytterligare förseningar….07.30 gäller. Tekniskt fel på planet…”

Nya mobilsamtal…..berättade … något var fel med flygklaffarna….Nya besked om tre timmar…

Och teknikerna på Landvetter  jobbade febrilt, delar skulle flygas in från Arlanda eller Tyskland….Frukostbiljetter delades ut, sen kom lunchbiljetter….och mammahjärtat som nu sovit två timmar höll andan….

Vid tjugo minuter i tre på onsdagseftermiddagen kom han så iväg mot Samos….

Mailen gick omlott mellan Höna-pöna-mamman och hjärtegullet Anita som hade lovat att möta upp och se till att sonen kom i hamn….

Och med trött-trötta hjärnan kom så dystra tankar om den korta landningsbanan på Samos…

Runt sjutiden i går kväll kom sms-et som fick en själen att gråta av lättnad…

”Vi har landat. Har inte ens kommit av planet..men det är fan den

vackraste ön jag sett…”

Och redan i hans korta telefonsamtal senare under kvällen märktes en förändring….Det var strax före han skulle äta en enklare måltid och dricka Samos vin med Anita och hennes vänner…

Hans entusiasm, hans livsglädje, och hans nyfikenhet på livet hade gäspat till, sträckt på sig och vaknat igen….

Jag har för stunden förlorat honom till en annan värld….Men jag har vunnit glädjen och lyckan i att min son nu befinner sig just där han borde befunnit sig för ganska exakt ett år sedan….

Min Gud som jag kommer att sakna honom och ljudet av hans hjärtas närvaro….

Men jag är trygg i att allting är i sin ordning….Allting är i sin gudomliga ordning.

Han lever…..Han är levande igen….

Totte go and take the world

Och lever han så lever jag….

Och kanske är det just så mammakärlekens villkor är….Det måste kännas lite tomt och tyst när de går…Och en mamma måste bara lära sig hantera saknad….och längtan….Och välkomna den nya tiden…

Framför allt kunna dela hans lycka när han nu fritt flaxar i frihet…… Kanske när han vandrar över bergsslutningar på Samos. Eller sitter på balkongen, med sin anteckningsbok i knäet, och med utsikten över Samosbukten suckar han djupt av välbehag….Och över att ett turkosblått hav kan vara så ofantligt vackert…….Som livet självt…

 Alla dessa tankar räcker långt för att en mamma ska hitta glädjen i att ”möblera” de tysta och tomma rummen …

*vänjer sig vid en annan tid gör*

©Deercat

Annonser

12 svar to “I en annan värld….”

  1. Znogge Says:

    Så fint du skriver! Jag känner verkligen igen mig i dina ord. Ja förutom när det gäller flygresan för äldsta fröken och sonen tar sig ju med buss!

    Ha en härlig helg!

    Gilla

  2. skatanstankar Says:

    Så underbart fint du skriver om dig och dina tankar om din sons tillfrisknande och ”nya” liv i frihet. Jag vet inte vad som hände förra året men förstår att det var en olycka som satt djupa spår och som nu din son lägger bakom sig … och ser framåt. Och du med. Kram på dig. Nu skall jag läsa ditt inlägg igen. Det var ett av de finaste och känsligaste jag någonsin läst. Jag kanske känner igen mig på nåt vis. Har ju också ungar som har flugit ur boet … en del (Sonen) flera gånger men nu är de i alla fall flygfärdiga sen länge …

    Kramar!

    Gilla

  3. skatanstankar Says:

    Nu har jag läst tillbaka i ditt arkiv. Så fruktansvärt. Så onödigt. Och det händer hela tiden … blir för det mesta bara små notiser i tidningen men förändrar en människas liv och det blir aldrig vad det varit. Kommer igen gör man kanske men med en annan syn på livet, på sina medmänniskor. Kanske svårt att få tillbaka den tillit till världen och livet som man så väl behöver. Jag är verkligen glad för dig och din son att nu … nu börjar det nya livet för honom igen och på Samos av alla stället … Jag önskar er båda lycka till förstås. Kramar!

    Gilla

  4. kvinnotankar Says:

    Vad underbart vackert och gripande du skriver! Tårarna rinner av igenkänning också. I Fjol vid denna tid skar sig min son och hade gett upp, han ville inte leva längre. Som vi kämpat detta långa år. (därav frånvaron från bloggen) Jag har bott där periodvis för att han inte vågade vara själv.
    Idag prövar han också sina vingar. Är nyförälskad och har börjat på folkhögskola. Underbara unge vilken tuff väg han har haft att gå!
    De är värda allt våra yngsta söner 🙂 Självklart även mina större barn men där har vägen gått rakare 🙂
    Kramar i massor!

    Gilla

  5. Deercat Says:

    Tusen, tusen tack alla……!!!
    Underbart att veta att ni känner igen er. Det gör att jag känner mig mindre ensam i mina upplevelser…
    Puss i pannan på er alla och ha en riktigt fin helg!!!
    😉

    Gilla

  6. madonnan Says:

    Oj, vad fint skrivet.. Perfekt att läsa en sömnlös natt; nu kan jag somna gott 🙂

    Gilla

  7. h-lady Says:

    Det värsta som finns är att klippa navelsträngen andra gången…. Kliva in i en liten annan roll måste man också göra.
    Håller alla tummar för sonen och hans mamma.

    Gilla

  8. Louise Says:

    Samos har en helande inverkan på oss…… hoppas att din son trivs på den gröna ön! Kram Louise (Anitas dotter)

    Gilla

  9. Deercat Says:

    Madonnan! Tusen tack för dina ord! 🙂

    H-lady! Det där blir bra. Man vänjer sig ju och måste!

    Louise! Instämmer helt med det du säger….Han trivs och har mått sååå gott….
    Och jag vet att jag kommer återvända många gånger….det är bara en tidsfråga…Var ”nästan” på väg att vilja åka i dag onsdag…men det blev ändrat av skäl som kommer i blogginlägg snart….

    Gilla

  10. anne Says:

    Så vackert och klokt du skriver om mammaskapet och vuxna barn. Jag är inte där ännu, men snart nog och jag vill inte samtidigt som jag vet att vi uppfostrat våra barn till att se världen som något som finns där och som man ska ta för sig av.

    Jag undrar vad som hände din son. Kanske har du skrivit om det i bloggen.

    Gilla

  11. Deercat Says:

    Anne!
    Tusen tack!!! Och det är ju en del av kärleken till våra barn….Att våga släppa dem fria och ha tillit till att vi gett dem så mycket trygghet att de flaxar fritt….
    🙂

    Gilla

  12. lars åke wennermark Says:

    dr murkels samlade tystnad

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s