Vi adopterar kattungen, TosjanSture…….

Det går troligen inte att må bättre än vad den nya kattpojken gör just nu. Han äter och äter, sover och sover, och bekantar sig med Glen Moray alltmer…Liksom han ständigt söker vår kärlek…
Om vi har mätt rätt så har han ökat knappt ett kilo, sedan vi tog in honom från kylan i lördags morse. Men så äter han minst fem – sex gånger om dagen just nu.
Nya familjemedlemmen

Nya familjemedlemmen

Vi var bara tvungna att duscha honom redan under lördagskvällen. Han luktade grymt illa, och att tänka tanken att han skulle dela säng med Glen Moray och mig var bara inte möjlig. Definitivt inte heller så länge vi fann fästingar som kröp runt fritt i hans päls. Läskigt med tanke på alla fästingar vi redan hade spolat ner i toaletten. Dessutom var pälsen så smutsig att man trodde det vita var brunt eller beige….

En av alla fästingar som togs bort från hittekattens hud

Fullmatad fästing

Ändå hittade vi en fullmatad fästing, på ett sidobord som katterna kan dricka vatten på, när vi steg upp morgonen därpå….

Nåja…nu hoppas vi alla blodsugande parasiter är borta….Kvarstår gör att låta veterinären rensa öronen från skabb, kastrera ynglingen samt fastställa ålder och övrigt skick. Tid för besök hos veterinären är bokad till slutet av september.

Under tiden, och fram tills dess, fortsätter katterna att bekanta sig med varandra. Jag har aldrig varit med om en så lugn inskolning. Visserligen har det blivit en del morr och jam från den lilla de första dagarna…Men det har successivt lugnat sig och nu söker de sig alltmer varandras sällskap.

Lugn och ro mellan ny och gammal katt

Lugn inskolning av nya katten

Och för var dag som går faller den lilla alltmer till ro. Kelen, social och trygg…Dessutom är Glen Moray bara helt outstanding i att vara lugn och godmodig….Då faller den lilla lätt in i samma rytm…
Tryggare kan ingen vara

Tryggare kan ingen vara

 

Idag vågade han sig också riktigt nära Glen Moray och det blev en kattkompispuss…..och en stunds gemensam lek….

Nya vänner

Nya vänner

 

Så var det ju det här med ett namn också. Sture, tyckte sonen….Mjaaa..sa jag…Sture och Glen, vet jag inte om jag tror blir så bra….Mitt förslag blev att han skulle heta Beethoven, Back eller något sådant…Nope! sa sonen bestämt, och så blev det till att bara att ropa tills sig katten med pstsspstsss….Eller för all del…krafsa i kattmatsburken….

Idag kom ett namn från brorsan som jag tycker är lysande.

Auchentoshan

Det är namnet på en maltwhisky…Matchar Glen Morays namn perfekt, som också är en whiskysort, för den som inte vet det…

Öh!! men det var en himla tur att brorsan skickade med HUR man uttalar namnet…annars vet jag inte om det gått……”åkkentåsjan”….

Nu återstår att förhandla vidare med sonen som inte gillade tanken om ett nytt spritnamn…Men Tåsjan låter väl lite gulligt…I alla fall bättre än Sture…Inte för jag har något personligen mot män som heter Sture…Nänä..Men inte på en katt……Sonen framhärdar dock med Sture och innan den här namnaffären är avklarad har väl kattpojken blivit helt vimsvajsig..Vi bordlägger frågan för nu…

Därför att sonen är redan fäst vid kattpojken, hans röst måste få väga tungt……men det blir nog ett veto mot Sture…men kanske TosjanSture…asch….bordläggning var det ja…

En mysstund på lunchen

En mysstund på lunchen

Så….vi kan alltså enbart rapportera att allt är gott för ”TåsjanSture”….Det blev attans lyckat med vår och Glen Morays räddningsauktion av en katt i nöd…

Vi kommer, som ni säkert redan förstått, att behålla ”TåsjanSture”. Om det inte, mot förmodan, blir en allvarlig missämja mellan de båda katterna…Det verkar osannolikt för tillfället.

Och att ha ytterligare en katt i lägenheten, vilket jag först befarade skulle kunna bli ett problem, är då rakt inga bekymmer alls.

Där det finns hjärterum finns det kattrum…Bara så jag vet det.. 🙂

*dubbel kattglädje har nu*

©Deercat

Annonser

Etiketter: , ,

8 svar to “Vi adopterar kattungen, TosjanSture…….”

  1. pruddelutt Says:

    Det var ett riktigt bra kattnamn tycker jag! Och det harmonierar ju suveränt bra med storebrors!

    Gilla

  2. Cicki Says:

    Vad härligt att lillkatten acklimatiserat sig så bra och att Glen accepterar honom. Det är ju tur att det var ni som hittade honom. Det märks på bilderna att han hamnat rätt den här gången. Man blir så glad när man får läsa sådana här solskenshistorier……:-)

    Gilla

  3. Brorsan Says:

    Lillebror! Pruddelutt! Lillebror!

    Gilla

  4. Deercat Says:

    Hmmm, nu ska vi nog reda ut begeeppen här…
    Pruddelutt har rätt…om vi antar att hon tänker sig Glen Moray som storebror…Och hon som whiskykännare vet ju vad som överensstämmer med vad…Fast Glen Moray själv har nog utnämnt sig till Fosterpappa…å så krångligt det blev nu då?!?

    Och om rätt ska vara rätt…Det var MIN lillebror som kläckte namnet, Auchentoshan, eftersom det varit han favvowhisky en gång i tiden…eller ännu???…
    Nåväl, kvarstår gör konflikten mellan två namn….Tar en allvarlig funderare under fiskeresan..

    Tack Kicki, tack Pruddelutt och Lillebrorsan för era kommentarer…

    Önskar en trevlig helg…som jag tjuvstartar NU….tordag kl 10.42
    😉

    Gilla

  5. Lena Petersson Says:

    Kan den inte heta Tjosan istället? Mycket lättare att uttala.

    Gilla

  6. znogge Says:

    Han verkar må hur bra som helst! Vilket lyckligt slut tack vare dig!
    Kram!

    Gilla

  7. pruddelutt Says:

    Jag menar ju att Glen Moray är storebror 🙂 Eller mentor kanske är ett bättre ord??

    Gilla

  8. Deercat Says:

    Pruddelutt! Jo jag förstod…. 🙂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s