Räddade livet på ett kryp – en GETING – Jisses!!!

God morgon kära bloggläsare….God morgon, gomorron på er…..!

Hoppas ni också vaknat pigga och utsövda…Att ni nu ser en hel lång dag framför er med glädje och tillförsikt….

Min dag startade inte så bra ska ni veta….Den startade definitivt alltför abrupt för min smak, och det INNAN jag ens hunnit få i mig mitt kanelkryddade-ni-vet-vad….

Ett glas juice på kökbordet, kvarglömt sedan gårdagens kväll. Då när jag kommit hem sent och hungrig som attan tuggat i mig en kvällsmacka…..

VAD finner man där i skvätten som jag inte orkade dricka upp…och än mindre orkade plocka bort innan det var dags för den goda sömnen……VAD???

Självmordsbenägen geting

En självmordsbenägen geting

 

Hmmm….Kaffet fick vänta….eftersom jag verkligen har ett mycket kluvet förhållande till just getingar….Mycket kluvet.

Det har funnits tider i mitt liv…(låååååångt tillbaka så klart), när undertecknad fick frossa, ja nästan fobier, om det fanns en geting i samma rum som jag själv…Vilket då ofta resulterade i att jag i vild panik flydde rummet, i avvaktan på att någon hygglig sälle skulle döda besten….

Med tiden blev jag lite modigare….och hade därefter alltid en flugsmisk (eller flera) liggande parat under sommartider…(om det nu är mod?)

Jisses så många getingar jag dödat i mitt liv….Hmmm..törs bara inte räkna efter. 

Det blir liksom lite jobbigt att se sanningen i vitögat och inse….Hmmm…Jag kommer inte bli en renlärig buddist i detta livet heller….I alla fall kvarstår min karantän för inträdet i buddismens fullständighet…

Som sagt…det var lååångt tillbaka i tiden som jag hade den där besynnerliga skräcken för de där små surrande krypen..

Efter ett antal getingstick genom åren vet man ju ungefär hur det känns……

DET GÖR ONT SOM F…..!

Nåväl, skräcken finns inte längre. Men väl en sorts respekt som gör att jag intuitivt vet om en geting är på attackhumör. Då sticker jag först…

Alltså dödar….

Men de flesta getingar är faktiskt bara vilsekomna små läppiga kryp som förirrat sig in i vårt hem…

I år kommer det ovanligt många vilsnekomna av den varan in i vår lägenhet…

Smisken ligger i ständig i beredskap. Fast i första hand gör vi som min lilla Gandhi (yngsta sonen) vill.

Vi ska på ett diplomatiskt vis be dem dra åt helv…

Öhhh!!…Nä vi ska visst med vänligt leende fösa dem mot de öppna fönstren och sedan ut…(jisses!!!).

Nåja….tingesten som försökte dränka sig i juiceglaset då??? Och som nu störde min sedvanliga kaffetillverkning..?

Ja vad gör man inte med en Gandhi och fredsaktivist i hemmet…? Vad gör man inte…?

*suckar*

Man struntar så klart i kaffet och så inleds operation, ”Rädda-självmordsbenägna-getingen-från döden-i juiceglaset”.

Man öppnar fönstret på vid gavel, och tar glaset mellan stadiga fingar, och så swisch!!! kastar man ”juice-med-geting” rakt ut på taket….(vi bor i en takvåning).

Geting hostar upp juice...

Geting hostar upp juice...

 

Och så suckar man över sin egen blödighet….Och över hur snabbt man kan ändras som människa. Bara de rätta argumenten finns…

För häromdagen hade jag en helt annan åsikt…och svor en kilometerlång ramsa när jag försökte närma mig återvinningstationen där flaskor och burkar ska kastas.

Inom två sekunder var jag attackerad av ett helt gäng krigiska getingar. Jag fick rusa tillbaka till bilen igen, kasta vinflaskor och annat i bagageutrymmet…och strunta i att sortera just den dagen…

I bilen hem funderade jag allvarligt på varför vi inte utrotar krypen..???

Jag funderade ännu mera allvarligt på om att åka tillbaka till sopstationen och låta en burk Radar explodera i ”glasnisse”…

Hmmm!!! Tänk om det var en av dom där mordiska krypen från sopstationen jag nyss räddade livet på….???

Tänk om han var en av dom som jag velat spränga i luften…..Och tänk om Hr. Geting då, när jag i rasande fart lämnade parkeringen, och svor min osande ramsa, tänkte om kring livets väsentligheter….?

Han kankske blev djupt ångerfull över att han helt oprovocerat attackerade mig som bara ville göra lite gott för världen….Han kanske knappt kunnat sova sedan dess….?

Och…det vet ju alla hur deprimerad man blir om man inte får sömn så det räcker…

*Kastar en sista blick ut genom fönstret för att se om Hr. Geting återhämtat sig….*

 

Geting kommer igen...

Geting kommer igen...

Det verkar minsann som om han kommer att kunna flyga tillbaka till sopstationen… Och kanske kan han numera göra sitt uppdrag (vad det nu än må vara???), aningen mera fredligt….Så vi andra kan få göra vårt – ostört..*morrar*

Jojo….man lär sig så länge man lever…eller hur HR GETING!!!???

Jaja….dags för det försenade kanelkaffet…!!!

*Räddar getingliv och närmar sig buddismens icke-våldsprincip gör*

©Deercat

Annonser

Etiketter: , , , ,

6 svar to “Räddade livet på ett kryp – en GETING – Jisses!!!”

  1. znogge Says:

    Getingar och jag är ingen lyckad kombination så jag vet inte hur ädelmodig och hjälpsam jag hade varit…

    Ha en fin dag!

    Gilla

  2. Deercat Says:

    Hmmmm… Då är vi två Znogge! Känner mig inte så värst ädelmodig heller…Men idag gjorde jag ju annorlunda, eller hur?
    😉

    Gilla

  3. Lena Petersson Says:

    Jag har också upplevt den där erfarenheten av hur rädslan ger vika när getingar och andra insekter är så tydligt försvarslösa att de inte orkar att attackera eller utgöra något hot. Då går det att fiska upp dem ur vattnet och sedan lämna dem ifred att torka och flyga iväg. Förhoppningsvis spridande budskapet om att människorna är snälla och inte ska stickas…

    Gilla

  4. agapanthus Says:

    Fästmannen är paniskt rädd för getingar. Vilket gör mig lite orolig inför ett trädgårdsbröllop. Tänk om det kommer en geting just när det är meningen att han ska säga JA, istället blir det ett hysterikt-Nej, nej,Hjälp, hjälp 😉 Ha en fin fredag å helg. Kram!

    Gilla

  5. Deercat Says:

    Lena!!! Japp, det är skönt när man kan slappna av i varandras sällskap… 😉
    Agapanthus! Oj…Ett dilemma…Fast jag tror nog att den äkta kärleken klarar mer än en vilsekommen geting…Håller en tumme för er båda…och ett sommarbröllop i trädgården… 😉

    Gilla

  6. Anders Says:

    Jämrans getingar, surra runt en så…
    Ibland har jag en eller två i lägenheten
    på kvällen. Jösses så trötta di är, surrar halvhjärtat
    och orkar knappt flyga undan.

    De dras till fett åxå, ifall ni undrar 🙂

    Bzzz
    Anders

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s