Min son är en mobbare

Det var med ett stort svart hål i hjärtat, jag sa hej då till min son i morse!

Och med gråten i halsen förmanade jag honom att använda sitt förnuft!

Jag har sällan behövt förmana min yngsta son till att använda sitt förnuft.

Han är det redan, förnuftig och lätt att resonera med. Och vi använder sällan eller aldrig hårda ord. Han är enligt mig, och andras utsagor, en klok och fin kille. Ung ja…men inte dum eller benägen att förtrycka…snarare tvärtom…


När dörren stängdes kände jag vanmakt….frustration…och ilska över att skola, samhälle och idiotiska traditioner saboterar allt jag står för omkring demokrati och etiskt goda gärningar, genom att tillåta nollning och inspark på gymnasiet…

OCH att man saboterar min önskan om att mina barn ska göra gott och skilja på rätt och fel….

I dag kommer min son att mobba! Han kommer att bruka våld mot sig själv och andra! Och framför allt använda våld mot alla tankar om kärlek, respekt och omtanke!

Han kommer att dras med i en adrenalinkick av förödmjukande handlingar och ett sjusärdeles förnedrande av andra yngre elever….

Och alltihop kommer att försvaras med att det är roligt!

Vad är det för roligt med att stämningen bland treorna på gymnasiet under veckan haussats upp alltmer, i takt med att vitlöksvatten tillverkats, och filmjölk, ägg, blöjor och chokladpudding och massor av sprit inhandlats, för att i dag bli till ”nu-ska-vi-ge-ettorna-vad-dom-tål-leken?????

Är det roligt?

Jippot försvaras med att det är en tradition! En kvarleva från alla andra år…..*jisses*

Och han blev själv nollad och insparkad sådär, som ett ”hjärtligt” välkommen till gymnasievärlden…..Och fick känna på hur utsatt och förnedrande det var att stinka skunk, bli maktlös och för full…Och även om jag slapp den erfarenheten, så vet jag en och annan orolig förälder som hämtat hem sin akut spritförgiftade unge från akutmottagningen…

VAD är det för roligt med det…?


Hämnden man ruvar på under åren fram tills man blir en trea-med-rätt-att-mobba, är självklar! Speciellt när den sanktioneras av skola och tigande röster, som inte fördömer allt som har med nollning och insparksdagen att göra…

Man rycker på axlarna, säger inget, gör inget och tycker inget! MAN BLUNDAR!!! För så här har det ju alltid varit….


Jag tror INTE ett skvatt på att det alltid varit så här!….Och om så är fallet, är det för jävligt och en stor flathet att ingen stoppar vansinnet….

Det MÅSTE finnas helt andra sätt att välkomna nya elever till gymnasieskolan, än att göra våra söner och döttrar blir mobbare genom förnedrande handlingar.

Jag vet att det finns både skolor och lärare som tar avstånd från allt vad nollning och inspark heter….Jag vet också att en stor andel av sonens lärare förkastar alltihopa…Men det räcker ju inte!…Grejen pågår ju ändå runt om på ställen i stan eller i närheten av skolan…och på en del ställen i landet MED skolans godkännande…

Jag känner vanmakt när jag inte kunde stoppa och förhindra min son att bli en av mobbarna idag…

Jag försökte, jag sa vad jag tyckte och att jag kommer skriva om det här…

Det är ok, morsan!

Sedan var han på väg…normalt sett oerhört varm, älskande och solidariskt med dem som har det svårt….Nu uppeldad av adrenalin…indragen…och utdragen på det ”roliga”.

Jag känner ännu större vanmakt och frustration när jag tänker på dem som blir utsätta i dag!

Jag AVSKYR att de får sig veta att pennalism är roligt och BARA ett skämt! Och att runt omkring står vuxenvärlden handlingsförlamade och bara tiger…!

Den som tycker det är ok att bli förlöjligad och nedvärderad, genom att vingla genom stan, med blöjor på huvudet innehållande chokladpudding…eller stinka av en blandning av allsköns goja är också en mobbare…och hänger liksom på i mobbingens urkrafter….
Den som tiger och tycker det är ok är också delaktig…

Vi är då ALLA delaktiga i att rasera värden om att det goda ska styra vårt samhälle och framför allt i skolan……

Jag känner också vanmakt över att man godkänner den symboliska betydelsen av det man utsätter ettorna för, vilket är att etablerade elever har rätt att förtrycka de som är nya på skolan….

Vilket i sin tur strider mot skolans uppdrag – att verka för allas lika värde, och säger mig vilken flat inställning man har till att mitt barn blir en mobbare…och att andra kommer att mobbas.

Jag kan inget göra för att förhindra det som sker i dag!

Men jag har civilkurage nog att säga vad jag tycker och tänker…

DET ÄR FÖR JÄVLIGT ATT MOBBA!

DET ÄR FÖR JÄVLIGT ATT GODKÄNNA NOLLNING – OCH PENNALISM!

DET ÄR FÖR JÄVLIGT ATT INTE AGERA!

Det är att godkänna….och brist på civilkurage!

OCH framför allt är det brist på ämbetsmannakurage när man låter nollning fortgå år efter år på våra skolor!

Mitt hjärta blöder idag! Min själ skaver och vrider sig, när jag ser min son gå ut genom vår dörr och jag vet…när han kommer till skolan idag, blir han allt det jag lärt honom att aldrig bli….

En mobbare!

*blöder i själen gör*

© Deercat

Annonser

Etiketter: , , , , ,

Ett svar to “Min son är en mobbare”

  1. Usidom Says:

    Håller med dig till 1000%

    Hörde idag på nyheterna om en stackars sate som blivit mobbad i flera år… bl.a blivit fast-tapad vid stolpar och filmad… En gång tapad över munnen så han knappt kunde andas…
    Uppriktigt! Ni som läst och läse här… Skulle Ni vilja byta med den stackaren.
    Han fick visst styvt 100 tusen i ersättning… för flera års grym terror. En million hade varit rättvisare

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s