I morse, klockan 07.10 drog mjölkvispen, Ettan, inköpt på IKEA, sin sista suck. Det var vid undertecknads sedvanliga kaffetillverkning som mjölkvispen hastigt började hosta, sucka, och sekunden därpå föreföll att vara utan minsta livsgnista.
Trots att akuta åtgärder sattes in, som ett snabbt batteribyte, lite trixande med påsätterknappen, och slutligen några väl valda slag mot själva kroppen, vaknade inte mjölkvispen igen….Alla återupplivningsförsök lades därmed ned….
Ettan som länge legat på toppen av sin karriär, och vispat klanderfritt sedan september/oktober månad förra året, blev i särklass den bästa och hållbaraste IKEA-vispen hemmet haft.
Varje morgon ryckte “Ettan” in i mjölkgrytan med stor iver och beslutsamhet för att fixa den finaste och skummigaste mjölken man kan tänka sig….
“Ettan” är nu sörjd och saknad av fjälltermosen, filter-tratten, vattenkokaren, mjölkgrytan, Zoegaskornen, kaffemuggarna och självklart av rådjurskatten.
Begravningen ägde rum i stillhet bland ovanstående teammedlemmar, samt plast, glas och andra diverse återvinningsprodukter.
Den åttonde november förra året berättade jag om min undersökning av mjölkvispar i inlägget “Jag har inga vinstintressen i IKEA…men“….
Undersökningen hade till syfte att klura ut vilka av marknadens olika mjölkvispar som höll längst. IKEA´s vann överlägset i både livslängd och pris. Även om jag ändå beklagade mig över att livslängden inte höll måttet för mina behov. Och jag hade också för säkerhets skull inköpt ett tiotal vispar av samma fabrikat.
Men redan då hade jag också noterat att nyinköpta “Ettan” var en attans flitig och ambitiös liten visp, som kanske skulle bli undantaget som fick flest poäng i mjökvisparligan…..Vilket gjorde att ett stort antal IKEA-vispar låg helt overksamma i en kökslåda….
Till denna tidigare, och som jag tidigare sagt, högst ovetenskapliga undersökning, vill jag alltså härmed tilllägga - den beräknade livslängden för IKEA-visparna har nu ökat dramatiskt med “Ettans” mycket långa livslängd (kring fem månader).
Återstår att se om hans efterträdare, “Tvåan” orkar fortsätta i samma vispflitiga spår som sin företrädare.
Redan i morse vid 07.20-tiden ryckte Tvåan in i tjänst….Väl medveten om det stundande allvaret, samt orsaken till hans snabba uttryckning…
Mjökskummet som presterades av Tvåan denna första arbetsdag var, enligt tillförlitliga källor, helt till belåtenhet.
Och tillsammans med övriga i teamet (fjälltermosen, Zoegas Mollbergs blandning, kaffetratten samt nya vattenkokaren), hoppas nu Tvåan på ett långt och troget samarbete. Och om möjligt slå sin företrädares rekord…
Ett troget samarbete som ser till att bloggförfattaren varje morgon får sitt kaffe helt i enlighet med långa och gamla traditioner…
*sörjer vispen Ettan och välkomnar “Tvåan” till gänget gör*
© Deercat
Det var en redig Tvåa som så snabbt och rekorderligt infann sig för tjänstgöring en arla onsdagsmorgon.
Haha..du e´tokig du
Witchbitch! Jo han, “Tvåan” har legat beredd sedan september eller nått….och gråtit lite ynkligt som matadoren i Tjuren Ferdinand, när han inte fått visa hur duktig han är…
Ingrid…! Jaaa…Det är bara förnamnet när min fantasi sparkar igång…
Det blir som en stafett
Alla små vilande 3-4-5-6:or kan vara lugna för det vet att snart så är det deras tur! Rättvisan segrar till slut!
Tack för rolig läsning, jag skänker en tanke till Ettan! Må hon vila i frid
Kram
Va gla´jag blir att jag hittat din blogg. Samma tankar…långt bort…över nätet
Jag har haft vispar som inte klarat första dygnet så jag lider med dig. Nu gör jag bara latte ibland så min senaste visp har hållt i över ett år, rätt imponerande för att vara visp
Hoppas tvåan klarade dagens pass oxå. Kramar!
Systeryster! Jo nog ligger de i startgroparna alltid…Det räcker med en ynka harkling från “Tvåan” och det rör på sig i fjärde kökslådan….
Ingrid! Tusen tack! Det där värmde mer än jag kan uttrycka…!
Agapanthus!Jo du…Det där har hänt här också…..Två kaffemjölktillverkningar och motorn har brunnit…och min hjärna har blivit lagom överhettad och sagt underligt, fula ord via munnen…Men “Tvåan” klarade dagens pass….om än lite trögt i starten…och vi alla höll andan…!!!
Ajaj….inte roligt att begrava såna där köksattiraljer man inte kan klara sig utan. Sicken tur att det fanns en sån bra ersättare
Jag å min sida har aldrig riktigt förstått mig på den där mjölkvispandet överhuvudtaget. Kaffe avnjutes helst med en skvätt ovispad mjölk här.
Nu vill Siri har gröt, utan mjölk!
Hmmm undrar om mitt inlägg gick upp i rök??
Ja, det gjorde det nog! vad jag skrev var att det är alltid sorgligt när hemmets trotjänare går ur tiden…
Kram!
Znogge! Jo nog är det lite sorgligt….fast “Tvåan” är en ganska god ersättare än så länge…
jag har en sån liten visp också. Den är jättebra och billig! 9 kronor tror jag att den kostade. Hoppas nu att tvåan är lika bra som ettan så att det inte är ett måndagsexemplar.
Förlåt men detta är ju otroligt roligt! Du är kvällen sista bloggbesök och jag kommer nu somna sött och tänka på Ettan som vilar i sin visphimmel och hoppas att Tvåan klarar utmaningen. Vi ses igen!